I natt väcktes Jenny, som tagit sin tillflykt till Jonatans rum, av ett droppande ljud. Inte riktigt vad man drömmer om under en riktigt regnig natt. Det visade sig att ostanvinden pressat upp det runda fönstret på vinden och att regnet sedan på grund av vindriktningen läckt in undertill och sedan hittat en väg ner genom mellantaket.
Nå, inte kul, men inget som inte kan åtgärdas av en bunt papperstidningar intryckta intill det otäta fönstret.
Inspirerad av detta uppmanade hon lyssnarna att dela med sig av sina regnhistorier, när regn orsakat oväntade/oönskade händelser.
Här är min regnhistoria från 1970.
I början av juli 1970 for jag och en massa släktingar till Maasholm i Nordtyskland för att fira min morfars 80-årsdag. Släktingarna var så många att vi delades upp i flera heat.
Jag var med i Heat 1, som inleddes med att vi tillsammans for Göteborg-Kiel med färja, och när vi landat i Tyskland vid 21-tiden fortsatte resan med fordon de sista milen, en resa på en knapp timme.
De andra for i bilar, men mitt fordon var min orange Vespa, a k a Röde Rudi. När jag kommit ungefär halvvägs avbröts min resa av ett skyfall, så kraftigt att fukten letade sig upp under vespan och läckte in genom den spruckna kåpan till tändstiftet.
Så helt plötsligt upphörde motorn att fungera, och jag stod där i mörkret och regnet med min obrukbara Vespa, någonstans på den tyska landsbygden.
Efter någon timme insåg jag att ingen förmodligen skulle komma till min räddning, så jag rullade in mitt fordon under en bro och lade mig att sova.
Någon gång vid 4-tiden vaknade jag, insåg att det inte regnade längre, fick igång min vespa och for vidare till Maasholm. Där lyckades jag efter en del misslyckade försök väcka min moster, som kom ner och släppte in mig i hotellet och i mitt rum.
Kanske lite skamsen att ingen hade saknat mig, men alla hade vid ankomsten haft fullt upp med att ledsaga sina egna familjer till sängs.
Och jag klarade mig ju. Faktum var att jag under min just avslutade 40 dagar långa liftarresa runt Storbritannien varit med om betydligt värre strapatser.
(...och att samma sak hände igen, när jag i mitten av augusti skulle köra Vespa till min JH-praktik i Trelleborg. Då kom jag bara till Kållered. Fast det hände mitt på dagen.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar