Den sanna innebörden av 75-an

Vann du på 75-orna?
 Det frågade nyligen alla de stora kvällstidningarna på sina förstasidor.
 Utposten är också frågande. Han brukar mest köpa 33-or. Ibland också 45-or.
 Därför låter vi frågan gå vidare:
 "Om jag vann på 75-orna? Det kan du slå dig i backen på. En 75-a kostar 112 kr. Köper jag det i 37-or i stället får jag punga ut med 116 kr. Fyra kronor mer. Och en centiliter mindre! Snacka om vinst..."
 "Nej, jag valde att inte betala tre kronor extra för att vara med i den dragningen. Det verkar vara rena bedrägeriet."
 "Nej, jag helgarderade inte Bardolino Classico."
 "Nej, jag köpte nästa hela listan. Ändå så går Vino Tinto och vinner sjätte avdelningen. Kusken måste ha varit dopad!"
 "Nej, jag köper bara 37-or, av etiska skäl."
 "Ja, när jag skrapade av det bruna märket längst upp, var det en hel flaska vin under."
 "Vunnit? Ja, det kan man väl säga. Jag har fått livstids pension på ett trevligtt hem här borta i sydöstra Småland."
 (Utposten erkänner att den här humorn är så lågt stående att känsliga personer, då särskilt kds-are, absolut bör skyddas från att exponeras för den.
 Speciellt kanske Erland Skagerö. Om ni ser honom i närheten, uppmanar vi att omedelbart gömma tidningen.
 Annars kanske han skriver ännu en insändare.)
 (Utposten beklagar.)

(30 oktober 1984, ett årtionde då tabloiderna konstigt nog kunde sälja lösnummer på formuleringar som den om 75-orna. Som alltså var premieobligationer och inget annat.
 Utpostens citat bygger på att man att ordet oftare användes om 75 centiliters flaskor med sprit - som bara kostade 112 kr då? - och vin.
 33-orna och 45-orna var, om någon minns dem, lp- och singelskivor i vinyl.
 Sedan spårade det ur.)
 (Erland Skagerö var en mycket flitig kristdemokrat, som Utposten gillade, och gillade att retas med.)
Jo, en del av ovanstående är obegripligt även för författaren, i varje fall i 2010-talets ljus.