Den expansiva centralorten Bönköping skakades av mediastrid som inte lämnade någon oberörd. I stormens öga Radio Bönköpings frispråkiga morgonpratare Linda Johanner, som upprört åtskilliga av stadens många fromma tanter långt innan hon till på köpet blev befordrad till att även programleda det (i alla fall dittills) så älskade kvällspratprogrammet Svammelvagnen.
Halva staden tyckte att måttet nu var rågat: skulle det inte finnas någon fristad vid radioapparaten längre, flickungens irriterande stämma skulle prata om sex och sprit, sex och sprit, sex och sprit såväl morgon som kväll!
Andra halvan riktade sin vrede mot malliga morgontidningen Bönköpings-Posten (också ökänd som Missionstrumpeten) i allmänhet och dess överårige - 48 år gammal försökte han fortfarande ge ett 20-årigt intryck - nöjeskrönikör Bertil Thorstedt, vars enda sanna passion var en ständigt pulserande kärlek till hockeylaget VH 17. I sin förhoppning att en gång bli lika framgångsrik och elak som sin idol och store föregångare Nasse Kantarell hade han skändat radioprataren Johanner, och alla hennes program, i en krönika vars okunnighet kunde erövrat pris (om några sådana utdelades).
Facebook flödade över: på sina ställen var det Thorstedt näthatet riktades mot, på andra upprördes man i stället över att kritiken mot denne gått så långt att till och med hans bortgångne far fått sin (tjuv)fiskar varma.
Hur skulle nye radiochefen Bernt Larsfalk göra? Ta sin stjärnpratare Johanner i örat och uppmana henne ransonera sex&sprit (som han personligen tyckte ibland gick till överdrift) lite? Eller försvara henne in i döden, och ta risken att allt för många av den frikyrkliga bygdens många lyssnare skulle göra det som det hävdades "att alla redan gör", nämligen att ratta in grannstationen Radio Baraskoj (vars kanalchef var en välkänd och omtyckt frikyrkoledare från Bönköping) i stället?
Följ den spännande fortsättningen i en Utpost nära dig!
(Hände detta redan på 1980-talet? Jodå, sådana saker hände allt som oftast. Men just detta händer precis nu.)(Fast det händer förstås inte precis på det här viset. Eftersom utposten är en lögnaktig spalt, så har en del fakta överdrivits eller förvrängts. Allt för att inte någon olycklig sammanblandning med verkligheten ska inträffa.)
Linda "ääääh" Johanner är en pain in the ass. Men det var inte det jag skulle berätta. Jag skrev en hel del utposter under 80-talet, betraktelser som speglade lite av det man kunde uppleva under 80-talet. Det glädjer mig att du påminner alla läsare om att utposten - kanske - existerar i någon form. Man ska ju inte skylla på någon eller några, men Maggan och Lisbeth tjatade väldigt mycket och väldigt ofta, att jag skulle skriva något. Då skrev jag. Ibland har jag funderat över dessa krönikor. Men jag tycker ändå att jag ska vara stolt över de flesta jag skrev. Jag skrev ju ändå så mycket annat om så mycket annat att hälften hade varit nog.
SvaraRaderaVar rädd om dig, Odd!
Hälsningar från Råslätt, Junakoping
Lennart Pettersson