"Just i åldern 0-2 år är det nästan omöjligt"
Det hände sig vid den tiden att utposten nedkom med en dotter. Och var och en färdades till sin stad och ringde barnomsorgsintendenten för att skaffa dagisplats.
Men inga änglakörer sjöng. I stället stångade Utposten gång på gång pannan blodig.
Vi har snart talat med varenda anställd inom kommunens barnomsorgsförvaltning. Vi vet vad de svarar men vi ringer igen.
Så här svarar de:
- Nio månader gammal? Då är det jättesvårt. Över tre år så är det kortare köer till dagisplatserna. Men just i åldrarna 0-2 år är det nästan omöjligt - det finns inte en enda ledig plats i hela kommunen.
Och då tänker vi i vårt stilla sinne att det är rätt konstigt att Jönköpings kommun, med sina väldiga resurser på planerings- och utredningsområdet, inte lyckats komma på att nästan alla barn föds just i åldern 0-2 år.
Men i stället svarar vi, vänligt och försynt:
- O, färlåt då. OM det skulle bli så att vi någon gång i framtiden råkar föda en treåring, så ska vi genast kontakta kommunens barnomsorg.
Var det nödvändigt?
Utposten sitter i en vrå och tjuvlyssnar när en kollega en kväll får ett samtal från barnomsorgschefen Erland Skagerö (kds).
- Skagerö ringde just och berättade att de hade all dagispersonal samlad i pingstkyrkan på ett möte, sa kollegan.
- Va, tänkte utposten (som förgäves försöker få in sin dotter på dagis), pingstkyrkan? Var det verkligen nödvändigt? Det skulle säkert räcka med någon källarlokal nånstans.
(Vissa tecken tyder på att det här är skrivet 1983, för det måste handla om en flicka som kom in på dagis först vid - typ - 18 månader. Syrran kom 1985 in redan vid nio månader, syskonförtur. Båda dessa exempel känns idag udda.
Mera fakta, 1: Föräldraledigheten var mycket kortare på den tiden. 2: Barnomsorgsavgiften var högre också. 3: Pingstkyrkan i Jönköping är väldigt stor, rymmer tusentals själar. 4: Dessa små inlägg publicerades ursprungligen var för sig.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar