Kungen och drottningen och sagan

Sagan om den lilla och den stora tidningen
"Det var en gång en stor stad vid en stor sjö. Den staden hette Östersund. Där fanns två tidningar.
En var stor och rik. Den andra var liten och fattig. Så liten faktiskt att många mänskor inte visste att den fanns. Dom räknade den i alla fall inte som en riktig tidning.
 Nä, det var bara den stora tidningen som var att räkna med. Där fanns ju alla annonserna och dessutom skrev den så snällt, så snällt om alla. Varje dag var tidningen full av små artiklar om snälla mänskor och trevliga möten, som de snälla mänskorna gått på.
 Men speciellt bra var den stora tidningen inte. Den som ägde den hade för länge sedan glömt varför man gör tidningar: För att skriva om viktiga saker och avslöja sånt som är fel.
 Den stora tidningen brydde sig mest om pengar. Dels att tjäna mycket sådana själva, dels att skriva om andra som också tjänade mycket.
 Men så hände en konstig sak. Den lilla tidningen - den som knappt fanns och som inte hade några annonser - började få en allt större upplaga. En massa mänskor började läsa den därför att den skrev om viktiga saker och inte bara en massa möten och gubbar som ägde företag.
 Egentligen var det omöjligt. En vis man i landets huvudstad, som hette Furhoff, hade bestämt det. I sin lag om "Upplagespiralen" hade han visat att större tidningar bara blir större (därför att det är dom som har dom ekonomiskt viktiga annonserna) och de små bara blir mindre. Egentligen var det lika bra att lägga ned dom små.
Så Furhoff blev väldigt förvånad när den lilla tidningen vid den stora sjön bara växte och växte (speciellt när den äntligen kunde få bra tryckpressar och blev lika vacker - ja vackrare - som den stora tidningen). Men det är inget mot vad dom blev på den stora tidningen. Där blev dom alldeles desperata.
 Men vad dom än gjorde så hjälpte det inte. Den lilla tidningen blev bara större, den stora mindre, fast det egentligen var omöjligt.
 Och idag är det faktiskt den lilla tidningen som är störst. Ja, där ser man att det kan löna sig att skriva om sånt som är riktigt och sant."
 Ja, det var en vacker saga.

Samtidigt, i en helt annan stad vid en sjö
 Nu är det så att sagan var känd i en annan stor stad vid en stor sjö. Där bodde en kung och en drottning som hade en stor tidning, dom också.
  I den staden vid sjön fanns också en liten tidning som just fått nya tryckpressar och som skrev om samma saker, som den andra lilla tidningen hade gjort.
 Det gjorde kungen och drottningen lite nervösa.
 Inom parantes sagt var kungen ingen riktig kung. Men när han gifte sig med drottningen hade han fått halva kungadömet (och mer till) på köpet. Och i hans familj var det mannen som skötte pengarna. Drottningen var mera intresserad av att läsa böcker.
 Konstigt nog var den där sagan om den lilla tidningen vid den stora sjön deras älsklingssaga. De brukade läsa den varje dag, ibland kungen för drottningen och ibland tvärtom.
 Nu undrar ni kanske varför de läste just den sagan varje dag?
 Jo, det är faktiskt så att dom läste den bara för att övertyga sig själva om att det verkligen bara var en saga.

 (Publicerad 1981, kan man tänka. Folkbladet tog nya pressar i bruk 20 oktober 1980, och det här skrevs i fromma förhoppningar, som inte besannades.)(I den stora staden vid den stora sjön i norr är det numera åter den stora tidningen som är störst. Så kan det gå.)