Arenarockens födelse (Stones 1982)

(1, "aldrig blir jag lika gammal som Bill Wyman")
Stenarna rullar hitåt. Och ingen mossa tycks ha fastnat än.
 Utposten tröstar sig ofta med att hur gamla vi än blir så är vi ändå aldrig lika gamla som Bill Wyman. Och eftersom han fortsätter spela rock&roll, så kan det väl inte vara något fel att vi åtminstone envisas med att lyssna på den.
 Naturligtvis ställer vi kosan mot Göteborg lördagen den 19 juni. För att det är underbart att åter få beträda Ullevis heliga läktare. För folkfestens skull. Och för att se om vi kan urskilja Mick Jagger, någonstans långt därnere.
 Annars kan vi erinra oss hur han bar sig åt när vi såg stenarna i Scandinavium 1973. Efter den tillställningen grälade utposten i veckor med en närstående kvinna huruvida Mick egentligen var sexig eller inte.
 Själva tyckte vi närmast att han var löjlig när han gjorde armhävningar (eller vad det var) i låten "Midnight rambler".
 Annars var det en minnesvärd tillställning. Om inte annat minns vi hur vi på måndagen upptäckte att vi i vår recension från galan hade lyckats skriva ordet "höjdpunkt" tre gånger i samma stycke (två meningar).
 Mellanrubriken var för övrigt "Höjdpunkt".
(Inför första arenakonserten någonsin i Sverige: Rolling Stones på Ullevi 19 juni 1982 inför 56.610 åskådare.)(Bill Wyman var i juni 1982 f ö 45 år gammal.)

(2, "hur jag missade kriget")
Utposten har gott minne.
 Därför är det inte utan att vi fruktar att krig, pest eller hungersnöd eller något sådant kan följa de rullande stenarna i spåren.
 Så var det nämligen 1973.
 Vi minns så väl hur vi på söndagsmorgonen sömnigt slog upp Göteborgs-Posten och bläddrade oss fram till artikeln om Stones. Därefter bläddrade vi förstrött genom tidningen utan att upptäcka något mer anmärkningsvärt än sporten. (Örgryte åkte detta år ur allsvenskan.)
 Till slut hade vi dock återkommit till GPs förstasida. Och upptäckte då till vår förvåning att det var KRIG! Dagen innan, samtidigt som Rolling Stones attackerade Göteborg, hade arabländerna gemensamt gått till angrepp mot Israel. Oktoberkriget hade börjat.
 Det brukar, elakt, sägas om Göteborgs-Posten att det är den enda tidning som skulle kunna gömma ett världskrig så väl, att läsaren inte hittade det. Men den här gången ska GP inte klandras - kriget upptog i stort sett hela förstasidan.
 Det var tydligen våra ögon det var fel på. Kanske hade de bländats av Mick Jagger.
(Dessa två historiska händelser, Stones på Scandinavium och oktoberkrigets utbrott, utspelade sig båda 6 oktober 1973. Göteborgs-Posten var på den tiden, oftast, tämligen plottrig.)(Vid det tillfället var Bill Wyman 36 år, han skulle fylla 37 några veckor senare.)

(3, "vissa texter ruttnar inte som frukt, de mognar")
Ni som vill veta mer om Rolling Stones har goda möjligheter i senaste numret av Schlager. Den ägnar tio sidor åt gruppen i fråga.
 Mycket av det är intressant läsning. Dessutom får man på köpet en Göteborgsguide och om den staden läser man gärna hur mycket som helst.
 Lite sura blir vi dock när vi märker att intervjuerna med Mick och Keith är samma som Schlager publicerade förra året. Då känner vi oss en smula lurade.
 "Vissa intervjuer ruttnar inte som säsongsfrukt. Tvärtom de mognar", hävdar tidningen skuldmedvetet.
 Jaja, det är som vi brukar säga: Gamla nyheter blir som nya. Därför tänker Smålands Folkblad i morgon publicera förra årets tidning i repris.
 Och själva ska vi ta en välförtjänt dag på badstranden med grillad kyckling och grönt vin.
(Intressant teori om gamla texter. Om en Mick&Keith-intervju hinner mogna på ett år, vad ska man då säga om denna 30 år gamla utpost: Förruttnad eller övermogen?)

Hur det faktiskt var på Ullevi 19 juni 1982? Rapport i nästa nummer av UU!