Fördomsfull upptäckt av ölburkar
Utposten traskar ur genom Servus-butikens port. Och råkar kasta ett öga i papperskorgen.
Där låg några tomburkar och sörjde det goda öl de en gång innehållit. Ett öl som av allt att döma bryggts på Wårby bryggeri och sedan sålts i den lilla butik utposten just lämnat.
- Se där, tänkte utposten upprört och fördomsfullt.
- Först går dom in och köper öl. Sedan hinner dom bara ut på trappan innan de raskt tömmer i sig alltihop.
- Dom borde inte sälja öl till sådana.
Ångerfull eftertanke om ölburkar
Läs det fördomsfulla inlägget ovan.
Hur kan en fritänkande utpost skriva något sådant?
Tänk om det varit ett glassomslag i stället... Hade någon då kunnat brista ut i klagoskrik över det faktum att människor inte bara inhandlar varor, utan även konsumerar dem, om än skyndsamt?
Det är ju faktiskt ännu tillåtet att både köpa och dricka öl i det här landet, åtminstone för människor som fyllt 18. Vilket man väl får hoppas att den okände drinkaren gjort.
Liberal slutsats om öldrickande
Utposten skäms lite. Han har ju alltid velat vara liberal.
Och själv tycker han minsann om att sitta på mysiga utebarer i utlandet och njuta en öl, medan folkvimlet drar förbi i solgasset.
Nu är det ju så att det inte finns några trevliga utebarer i vår lilla stad. Att folkvimlet mest består av köldbitna pensionärer som mumlande halkar förbi. Att solgasset är tio minusgrader och innehåller en otrevlig vit substans.
Vem kan då klandra vår okände vän att han i det läget avnjöt sin öl på en kylig trappa i Huskvarna. Det var ju det bästa som fanns till hands.
(Jo, det fanns en tid - t ex 1982 - långt före fotbolls-VM den soliga sommaren 1994, som lärde svenskarna älska utomhusätandet och -drickandet. Dessförinnan kunde en trappa till Servus(!)butiken få duga.)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar